är det som varit alltid enklare och vackrare än det som är?
jag tror inte riktigt att någon förstår hur jag mår.. jag är bara så otroligt trött på allt!
jag är trött på människorna omkring mig, på alla som är så in i helvetes jävla glada och perky hela tiden!
jag är trött på mig själv, som inte klarar av någonting, som bara sabbar allt för mig själv, någonstans på vägen
bara släppte jag allt, och började skita i mitt eget liv.
jag är bara så jävla trött på att få orden "det ordnar sig, allt blir bättre" uppslängde i ansiktet om och om igen!
förstår ni inte att jag inte bryr mig? förstår ni inte att jag inte vill att det ska bli lättare att vara utan henne? det enda jag inte skiter i, det enda som jag känner måste hända är att jag får henne tillbaka!
och ja, jag förstår varför ni säger det, för vad ska man annars säga? vi är uppfostrade att säga att det ordnar sig, men märker ni inte att det inte är det jag vill?
the day I hoped would never come has already passed.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Wow, du har det väldig svårt i livet och jag tror inte att någon kan känna ingen sig i din smärt att du har det värst i hela världen och att det är så synd om dig. Det är ju så att alla andra mår jätte bra och har det bästa liv dom kan uppnå
Skicka en kommentar