I'm livin' life and I love to live

Oslo.
Tja, vad kan man säga? De som känner mig vet att jag större delen av mitt liv aldrig kunnat tänka mig att bo någon annanstans (verkligen bo alltså, typ "slåsignerochskaffabarn"-bo) någon annanstans än i Lund, eller möjligtvis Malmö. Men nu har jag fått en ny kärlek!
För tillfället befinner jag mig i en av de underbaraste städerna jag någonsin besökt, och jag har varit på en hel del platser under mitt blott 18 år långa liv, eftersom min mor är besatt av att resa.
Det är inte bara det faktum att man tjänar sjukt mycket pengar här.. Det är nog den minst viktiga anledningen.. Anledningen till min kärlek till Oslo är nog snarare stämningen.. Även om det är en storstad med allt vad det innebär (affärer, shoppinggallerior, betong och höghus) så är det en otroligt mysig stad med massa grönområden och parker som får stadsparken i Lund att se ut som en lerpöl! Människorna är snälla och man märker inte alls samma stress som man kan känna i Sverige, utan man verkligen ser hur människorna älskar tillvaron. Och man skulle ju kunna tro att ursprungsbefolkningen i Oslo skulle hata svenskar, med tanke på hur många vi är som åker hit för att jobba, men man märker inget alls av det. Snarare möts man av en enorm vänlighet och acceptans, och folk är verkligen måna om att man ska förstå vad dom säger och menar!

Visst har jag mina lågvattenmärken här, men det har jag alltid. Det är inte så himla lätt att direkt efter studenten tvingas bli vuxen genom att flytta helt själv till ett nytt land som man aldrig har varit i tidigare. Det är klart att jag saknar min familj och mina vänner, men samtidigt njuter jag av livet! Det känns inte alls lika betungande att jobba här som det gör hemma!

Nej, nu ska jag fortsätta att bara leva, och försöka att inte tänka på allt bajs som hänt hemma de senaste månaderna, utan fokusera på vad jag kan lära mig genom denna nya upplevelse!