jag är med i en tävling om underbara sommarprodukter hos nicole

jag är med i underbara veckorevyn-lindas senaste utlottning av goodiebag!
http://blogg.veckorevyn.com/lindas-sminkblogg/2010/06/02/dags-att-lotta-ut-annu-en-goodiebag/

herregud, vilken jävla syrra man kan ha! jag har nog aldrig känt att jag vill skada någon så här mycket!

well behaved women rarely make history

Häromdagen började jag mitt i tentaskrivandet tänka på alter och ego. Hur man kan ha en bild av sig själv medans andra ser en på ett, ibland rakt motsatt, sätt.

På nyårsafton följde jag nämligen med en av mina bästa vänner till hennes barndomsväns pojkvän på superfin middag. Lite längre in på kvällen då vi ätit våra sex rätter och folk inte längre brydde sig så mycket om bordsplaseringen hamnade jag på andra sidan bordet bredvid min kompis och en annan tjej.
Den andra tjejen började ganska snabbt intressera sig för mina dreads, vilket oftast händer. Det som dock inte brukar hända är att tjejen sedan börjar ösa beröm över mig.
Jag är väl medveten om att detta med allra största sannolikhet var väldigt mycket beroende på mängden alkohol som konsumerades den kvällen, så höga tankar har jag inte om mig själv.
Men det var en sak som fastnade. Tjejen sa nämligen att hon hade tittat på mig då och då under kvällens gång och lagt märke till att jag hade suttit där på andra kanten av bordet och varit väldigt lugn och tyst, och att hon var väldigt imponerad av att jag verkade så lugn och stabil.
Det är här alter och ego kommer in.
Det är nämligen inte första gången som någon säger till mig att jag verkar så himla stark och självsäker, att jag klarar dom värsta saker och inte verkar må särskilt dåligt någonsin.
Min uppfattning om mig själv är vitt skiljd från denna mina vänners och familjemedlemars idé om mig. Själv känner jag nämligen för det mesta att jag håller på och brista, att jag har en sekund kvar i mig. Visst, jag har varit med om en del grejer av varierande jobbighetsgrad, och ja, jag lever, men jag tror att jag alltid ger sken av att må ganska mycket bättre än vad jag gör, jag hatar att visa mig svag för andra. Någonstans långt inne tänker jag nog att jag har gjort så himla mycket dåligt i mitt liv och misslyckats med en massa, att jag måste göra folk stolta genom att vara stark. Så därför visar jag inget, jag visar mig stark.

tävling hos nail-design!

är med i en tävling hos http://nail-design.se
där jag tävlar om detta underbart kit!

BWAAAAAAAAAAAAAA!

På fredag ska jag träffa tre enormt duktiga konstnärer, varav en är en av mina största idoler inom digital konst! Här är konstverk av två av dem:

Denna är gjord av Henning Ludvigsen, en av personerna som inspirerar mig mest!

Den här är gjord av en konstnär som heter Thomas, som har en otroligt speciell och cool stil i sin konst!

Fyfan vad coolt att träffa dessa människorna!

BWAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!

Hej igen.
Ännu en trååååkig söndag, ni kanske börjar märka mönstret? Ja, det stämmer, jag blir i princip bara deppig ol. på söndagar, eller andra dagar när jag inte gör något. Och det är INTE som jag överdriver, det går faktiskt inte att göra något en längre stund på söndagar! Allt är stängt, och då menar jag ALLT! Affärer, bibliotek, kaffeér, barer.. Visst, man kan promenera och så, men det kan man ju inte göra hela jävla dan...

Så istället får jag sitta hemma på SF (mitt rum syns på bilden ovan) och läsa, behandla mina vårtor (ja, jag är dampäcklig, jag har vårtor på två av mina fingrar..) och använda sandras dator när hon inte själv gör det. Men mest deppar jag och tänker på allmänt jobbiga saker som hänt på senaste tiden.. Och jag har kommit på att det tar osunt lång tid för mig att komma över folk.. Jag är fan fortarande bitter och ledsen över att det tog slut mellan mig och mitt senaste ex, och vårt förhållande tog slut i december.. Erkänn att det är löjligt!?

aja, nu ska jag nog försöka hitta något annat att göra.. kanske fortsätter kolla i de gamla skvallertidningar som finns här i lägenheten..

ciaaao!

I'm livin' life and I love to live

Oslo.
Tja, vad kan man säga? De som känner mig vet att jag större delen av mitt liv aldrig kunnat tänka mig att bo någon annanstans (verkligen bo alltså, typ "slåsignerochskaffabarn"-bo) någon annanstans än i Lund, eller möjligtvis Malmö. Men nu har jag fått en ny kärlek!
För tillfället befinner jag mig i en av de underbaraste städerna jag någonsin besökt, och jag har varit på en hel del platser under mitt blott 18 år långa liv, eftersom min mor är besatt av att resa.
Det är inte bara det faktum att man tjänar sjukt mycket pengar här.. Det är nog den minst viktiga anledningen.. Anledningen till min kärlek till Oslo är nog snarare stämningen.. Även om det är en storstad med allt vad det innebär (affärer, shoppinggallerior, betong och höghus) så är det en otroligt mysig stad med massa grönområden och parker som får stadsparken i Lund att se ut som en lerpöl! Människorna är snälla och man märker inte alls samma stress som man kan känna i Sverige, utan man verkligen ser hur människorna älskar tillvaron. Och man skulle ju kunna tro att ursprungsbefolkningen i Oslo skulle hata svenskar, med tanke på hur många vi är som åker hit för att jobba, men man märker inget alls av det. Snarare möts man av en enorm vänlighet och acceptans, och folk är verkligen måna om att man ska förstå vad dom säger och menar!

Visst har jag mina lågvattenmärken här, men det har jag alltid. Det är inte så himla lätt att direkt efter studenten tvingas bli vuxen genom att flytta helt själv till ett nytt land som man aldrig har varit i tidigare. Det är klart att jag saknar min familj och mina vänner, men samtidigt njuter jag av livet! Det känns inte alls lika betungande att jobba här som det gör hemma!

Nej, nu ska jag fortsätta att bara leva, och försöka att inte tänka på allt bajs som hänt hemma de senaste månaderna, utan fokusera på vad jag kan lära mig genom denna nya upplevelse!

Palla.

Jag är i oslo, och livet är faktiskt underbart, bättre än på länge, jag har lyckats göra det jag aldrig trodde att jag skulle lyckas med. Jag har kommit undan! Men ändå inte. Trots att jag är på en plats där solen lyser konstant, från klockan sju på morgonen till sena kvällen, och det är varmt och skönt, så lider jag.

Jag pallar inte behöva tänka på allt som hänt, all drama.

Varför kan det inte bara stanna i det förflutna, och lämna mig ifred?

Varför kunde jag inte få behålla det som var viktigt för mig?

Är jag så sjuk att människor inte står ut med mig, eller har dom missuppfattat mig,

som jag hela tiden tänkt?

Varför var polisen tvungen att ringa min familj, som gav henne mitt norska nummer,

för att ha ett polisförhör om allt med lykkes bror?

Varför är jag tvungen att läsa min föredetta klippas blogg, och kommentera?

Är jag dum i huvudet?

Nej, det är bara så enkelt att jag inte utan vidare kan stänga av mina känslor.

Älskar jag någon, så gör jag det, och fortsätter göra det,

även om personen i fråga bestämt sig för att jag är en psykiskt sjuk stalker och tjuv..

Tyvärr, men jag kan inte sluta bry mig om dig,

du har varit min anledning att fortsätta leva alldeles för länge för att jag bara ska stänga av,

och inte bry mig om vad som händer i ditt liv.

kan det inte bara släppa?

kan jag inte bara få amnesi?

det hade varit skönt, så skönt,

att bara slippa..

I knew this kid named Alberto

Funny style cat

And his girl looked like a turtle

Not Lisa Turtle, just a turtle

High school track

He ran the hurdle

His peers shed tears senior year when he got murdered

Now Alberto was your average A student

Participated in class,

Never came late

And never truant

His family was picture perfect

His older sister was prom queen

His dad a decorated vet from the Vietnam team

His mother was Dear Abby,

An ordinary house wife

Like clockwork, always had dinner on the table at 5

But Alberto had a monster he kept under his bed

Instead of letting it out,

He just got a girlfriend instead

She knew something was funny

She could tell by his behavior

Or the way he flamboyantly shook his hand

When he would wave to her

She thought nothing of it

And just shoved it in the closet

Until the day that word dripped out like leaky faucet

Alberto was homosexual

I ain't have nothing against it

But little Ronnie Johnson and all his football player friends did

They'd always pick and nag

Call him "fag" and such and such

And couldn't wait to get to gym so they could really bust his nuts

The gym teacher never cared

He'd just join in on the action

He'd make silly gestures

And compared him to Micheal Jackson

Alberto couldn't take it

He'd just stop showing up and whenever he walked them halls

He just felt like throwin' up

And night he would cry and cry and ask "God why?"

Like "God, why the fucked I have to be born this way?"

God would reply, "Son, you've gotta show 'em you're more than gay"

Cause he had dreams to be a track star

Until that warm April night

Them gay jokes went way too far

Ronnie begged for his forgiveness

And invited him to a party

Cause his parents went away

And left him plenty of Bacardi

Alberto kindly accepted

He was finally accepted

Except it was all deception

And left them all unprotected

It was a plan Ronnie had scammed

To get him in the right place

Verbally degrade and rearrange his pretty face

The plan would go swiftly

They started calling him sissy

One punch turned into fifty

They beat him till he was dizzy

Now Alberto lie in blood

While his peers look on in fear

He took his last breath

And passed away his senior year

Needless to sayIt was one big tragedy

And how was Ronnie gonna explain to his family,

While they were on vacation taking in sights

He got wasted and killed a kid that night

Don't be a slave and behave the way they do,

Just utilize the gifts that God gave you

I knew this girl named Maria

Bright and talented

With aspirations to be a

Big superstar

What a great idea

Until she fell off and started to listening to her peers

Oh dear!

Now Maria was your typical obnoxious

Analytical head strong rebel

Flippin' off the principal

Single mother home structure

She looked after baby brother

While mom worked two jobs

Just to buy supper

Pops was a struggling musician

Troubled man,

Juggling family and heroin addiction

He overdosed and left a notice of eviction

And a crate of records on the table in the kitchen

And a little angel with a keen sense of sound

Who saw silence in the records she found

And she would stay up late at night

Reciting songs to herself

Under pale moonlight

Righting wrongs that her pops made,

Promised her mom she'd never go that same route

Turns out

Carrie Anne had other plans

Her and her man Ronnie most popular,

Second best to nobody

Homecoming queen versus ugly duckling

And the story ends the same way

OK, Ronnie's parents went away for a couple of days

And told him "No Drinking"

What the fuck were they thinking?

Maria was oblivious that her boyfriend had already been invited

So when Carrie Anne asked

She got all excited

Like "damn now I got something to look forward to"

Or so she thought

Maria kindly accepted,

She was finally accepted,

Except it was all bullshit
Now pay attention,
Carrie Anne hated Maria cause she could sing
So she scored a bag of heroin

But the craziest thing was

Maria never touched drugs,

she did that night

And when her man was getting beat

She was nowhere in sight

Now her boyfriend lie in blood

And she had no idea

Alberto passed away and she got hooked her senior year

Needless to sayIt was one one big tragedy

And I hate to break it but

It doesn't end happilyA warm day in May,

The sky was so beautiful
Carrie Anne died in a crash leaving the funeral

sommar på hög nivå

I put your picture on my mirror

Start to blush when somebody says your name

In my stomach there's a pain

See you walkin my direction, I go the other way

I start to stutter when I speak

Try to stand, but my knees go weak

What's happenin to me?

In the dark can you tell me what it means?

I lay my head on my pillow

Stearin out the window

Wish on a star for a sign

The reason why

You're always on my mind

When you come around I get shy

When I see you

When I see you

Never know when you might walk by

So I gotta be right on time

When I see you

When I see you

I scribble X and O's in my notebook

Checkin how my hair and my nails look

I feel myself in the zone

I get nervous when you call, so I say I'm not home

I see your face when I hear my favorite song

Should I send an e-mail at home?

You're the #1 topic on the phone

I wonder if you know, or do yo have a clue?

I lay my head on my pillow

You got me stearin out the window

Wish on a star for a sign

What's the reason why

You're always on my mind

When you come around I get shy

When I see you

When I see you

Never know when you might walk by

So I gotta be right on time

When I see you

When I see you

Something now is taking over me

I'm not gonna run,

I'm just gonna stand here and see

You're always on my mind

When you come around I get shy

When I see you

When I see you

Never know when you might walk by

So I gotta be right on time

When I see you

When I see you

You're always on my mind

When you come around I get shy

When I see you

When I see you

Never know when you might walk by

So I gotta be right on time

When I see you

When I see you

jaaa, vissa flyr ju från problem på de sjukaste sätt!
själv tar jag säfflebussen till oslo
men det är i alla fall av en anledning.
känns ändå skönt att fälla av sig det gamla skinnet,
så att säga,
lämna det ruttna, döda, bakom sig.

nu ska jag sova
och imorgon ska jag göra en massa ärenden
och sen är det silverfang med anki och petra och chips
skönt att man kan lita på vissa i alla fall

jag antar att det hör livet till
att bli lämnad bakom
bli misstrodd
baktalad
och övergiven

och det kan man väl leva med
jag har varit med om det förr.

men det är fan inte kul två gånger på tre dagar
och det är inte kul när det är en av ens tre stöttepelare
som går.

jag antar att mitt största fel är rädsla och naivitet
rädsla för att gå först
och naiviteten att tro att allt är bra
alltid
och att ta tillbaka någon när personen så uppenbarligen
hatat en en längre tid.

men det är väl bara att acceptera att vissa är falska
och inte visar sina tankar och känslor
och gå vidare

Morality would frown upon
Decency look down upon
The scapegoat fate's made of me
But I promise now, my judge and jurors
My intentions couldn't have been purer

den senaste tiden har minst sagt varit förvirrande..
och när jag säger ’senaste tiden’ så menar jag inte de senaste dagarna, eller veckorna, utan snarare de senaste typ, sex månaderna..

en massa har hänt, olika situationer har gång på gång på gång gjort att mitt liv tagit vändningar som jag inte räknat med, som har förändrat allt! Senast var det balen och studenten, som både var otroligt roliga, men även melankoliska och anti-klimax fyllda.

På senaste har jag också kännt att fler och fler av mina vänner med flit glider ifrån mig, puttar ut mig ur gemenskapen för att skapa egna gemenskaper. Detta gäller framförallt mina äldsta vänner, de vänner som jag absolut inte, inte under några omständigheter klarar mig utan. detta gör att jag frenetiskt kämpar för att hålla mig kvar i gemenskapen, men det känns som att det misstolkas, tas som klängigt och att jag därför puttas ut ännu mer.

Vad gör man?

jag har alltid varit en sån person som sätter kärlek (i alla dess former) högst. Vänskap och samhörighet är det som betyder mest för mig, utan det, så klarar jag mig inte. jag vet inte om detta misstolkas, men vad gör jag då? ska jag strunta i det behov som skriker starkast i min kropp och låta mina relationer rinna ut i sanden, eller ska jag kämpa för dem och kanske bli lämnad ensam?

ambivalensen tar livet av mig!!

why do I, more and more often, feel like I need more/better friends?
Somehow I always end up alone..

It's not a silly little moment
It's not the storm before the calm
This is the deep and dyin breath of
This love we've been workin on
Can't seem to hold you like I want to
So I can feel you in my arms
Nobody's gonna come and save you
We pulled too many false alarms

We're goin down
And you can see it too
We're goin down
And you know that we're doomed
My dear
We're slow dancing in a burnin room
I was the one you always dreamed of
You were the one I tried to draw
How dare you say it's nothing to me
Baby, you're the only light I ever saw
I'll make the most of all the sadness
You'll be a bitch because you can

You try to hit me just hurt me
So you leave me feeling dirty
And I can't understand
We're going down
And you can see it too
We're goin down
And you know that we're doomed
My dear
We're slow dancing in a burnin room

My dear, we're slow dancin' in a burnin' room,

I both hate it, and you for it
because I don't know
what to do with it.
If I should use it as a way to get over it all
get over myself
or if it won't matter,
since I don't seem to be able
to get over you
no matter how hard I've tried..

And I'm also greatful
because I think I needed to hear
everything..
to fully understand
and maybe,
just maybe start to understand

Kiss me out of the bearded barley
Nightly, beside the green, green grass
Swing, swing, swing the spinning step
You wear those shoes and I will wear that dress.

Oh, kiss me beneath the milky twilight
Lead me out on the moonlit floor
Lift your open handS
trike up the band and make the fireflies dance
Silver moon's sparkling
So kiss me

Kiss me down by the broken tree house
Swing me upon its hanging tire
Bring, bring, bring your flowered hat
We'll take the trail marked on your father's map

Oh, kiss me beneath the milky twilight
Lead me out on the moonlit floor
Lift your open handS
trike up the band and make the fireflies dance
Silver moon's sparkling
So kiss me

Feedeee!
Hlava min bekantskapskrets är utomlands
andra halvan dissar mig godtyckligt..
hur kommer det sig att varje gång jag gör upp planer
så går allt i stöpet?
nu sitter jag ensam i båten igen
och i mitt huvud ser det ut ungefär såhär:

Won't you call my private number?
We can go away for the summer!
We can drive around with the top down
Stereo turned up loud with a fat sound

Cause I'm yours to keep if you want to
But I hear that you wanna ditch me
But you know I'm not such a bad seed.
We can drive around with the top down
Stereo turned up loud with a fat sound
Cause I'm yours to keep if you want to
Cause I'm yours to keep if you want to

We can have some fun with an ear drum
We can bang away on the tom tom
We can drive around with the top down
Stereo turned up loud with a fat sound
Cause I'm yours to keep if you want to

Won't you come on down to the freak show?
He can sit along as my hair grows.
We can drive around with the top down
Stereo turned up loud with a fat sound
Cause I'm yours to keep if you want to
Cause I'm yours to keep if you want to
Cause I'm yours to keep if you want to

When I was a young girl I used to seek pleasure

When I was a young girl I used to drink ale

Out of the ale house down into the jail house

My body's salvated and hell is my doom



Come mama come papa and sit you down by me

Come sit you down by me and pity my case

My poor head is aching my sad heart in breaking

My body's salvating and hell is my doom



Please send for the preacher to come and pray for me

And send for the doctor to heal all my wounds

My poor head is aching my sad heart in breaking

My body's salvating and I'm bound to die



One morning one morning one morning in may

I saw this young lady all wraped in white linen

All wraped in white linen and called out "the plague"